Den lilla idylliska staden Hjo vid vätterstranden har en av landets mest välbevarade trähusbebyggelser. Många av husen har anor sedan slutet av 1800- och början av 1900-talet och har på senare år återfått sin forna glans.
-Men att renovera ett gammalt trähus kräver speciella hänsynstaganden, betonar Per-Göran Ylander, arkitekt SAR/MSA och före detta stadsarkitekt i Hjo.
Hjo är välkänt både inom och utom landet för sin unika trähusbebyggelse. 1989 fick kommunen Svenska Byggnadsvårdsföreningens pris och 1990 hedersmedalj och diplom av den europeiska byggnadsvårdsorganisationen Europa Nostra för sitt arbete med att skydda och bevara sin gamla stadsmiljö.
Det var en personlig upprättelse inte minst för Per-Göran Ylander, som ända sedan han tillträdde som stadsarkitekt i Hjo 1980 arbetat aktivt med bevarandefrågor.
-Visst mötte jag en del motstånd och betraktades som bakåtsträvare. Den allmänna tidsandan under 1960- och -70-talet samt början av 1980-talet var att man skulle riva och bygga nytt. Men nu har de flesta kritiker tystnat och tycker att Hjo är en vacker stad, säger han.
Per-Göran Ylander tar dock inte åt sig hela äran för att Hjo har så många gamla fina trähus. Det finns också flera förklaringar längre bak i tiden.
-En av de viktigaste är att staden aldrig har drabbats av någon stor eldsvåda. Förr var det vanligt städerna eldhärjades – halva Mariestad exempelvis brann ned till grunden 1895.
Hjo var ingen rik stad
En annan förklaring till att trähusen fått stå kvar är att Hjo inte varit någon rik stad. Det har helt enkelt inte funnits ekonomiska resurser att riva och bygga nytt som i många andra städer.
-När vi sedan kom in en bit på 1980-talet fanns en större medvetenhet om bevarandefrågor, konstaterar Per-Göran Ylander.
De gamla trähusen är i dag ett av Hjos främsta kännemärken. De flesta uppfördes under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Men det finns även några vars historia sträcker sig tillbaka till slutet av 1700-talet.
Att de kunnat stå emot tidens tand under så lång tid beror på att de byggts med kvalitet, enligt Per-Göran Ylander:
-Förr var man otroligt noggrann vid valet av virke. Inte förrän träden blivit minst 120 år gamla avverkades de för att användas för husbyggnation.
Utgå från befintliga huset
Många av trähusen i Hjo är i dag upprustade till modern standard. Men att renovera ett gammalt trähus med över 100 år på nacken kräver speciella hänsynstaganden. Grundregeln är att utgå från det befintliga huset, menar Per-Göran Ylander.
-Är det till exempel skador på fasaden bör man inte byta mer än vad skadan kräver. I de flesta fall är det oskadade virket av hög kvalitet och klarar många år till.
Gamla fönsterbågar är som regel tillverkade av kärnvirke och kan också behållas efter renovering. För att få bättre energiprestanda kan de eventuellt kombineras med ett invändigt energiglas.
-Många gamla fönster har dessutom munblåst glas som ger ett helt annat skimmer än modernt klarglas, säger han.
Målningen är också värt ett eget kapitel. De gamla träfasaderna mår som regel bäst av att målas med gammaldags linoljefärg eller falu rödfärg.
-Det är viktigt att komma ihåg att hus som är målade med linoljefärg alltid är försedda med hyvlad panel, som ger en slätare yta. Det finns olika teorier till att man förr ofta använde hyvlad panel – en är att det gick åt mindre färg som var dyrt på den tiden.
Är panelen dessutom försedd med profilerad locklist är det alltid hyvlad panel som gäller.
Lättare hitta byggmaterial
-Kombinera aldrig sågad panel med hyvlad locklist. Det är ett vedervärdigt stilbrott, poängterar Per-Göran Ylander.
I takt med att intresset för att bevara gamla trähus ökat på senare år har även utbudet av tidstypiskt byggnadsmaterial ökat väsentligt.
-Men tänk på att det ibland krävs lite planering och eftertanke för att slutresultatet ska bli bra, sammanfattar Per-Göran Ylander.